Fika, Npf-barn

publicerat i Allmänt;
I morse vaknade jag kl.04.30 av att jag hade ont på hela min västra sida från under armhålan ner till midjan. Hade smärta när jag andades. Jag kunde inte somna om förrän kl.06 för då hade det släppt. Därefter vaknade jag strax efter kl.9 då tog jag en dusch och sen åt jag frukost. Kl.11 vaknade min son så då fixade jag frukost till honom. Sen kl.12.30 körde jag och lämnade honom hos min syster och hennes familj. Sen körde jag vidare till Emporia och fikade med min vän H på espresso house.

När vi hade sagt hejdå till varandra så körde jag hem till min syster. När jag kom hem där frågade hon om vi ville äta middag med dem. Så det gjorde jag och min son. Efter att vi hade plockat undan middagen så körde jag och min son hem. Då duschade jag honom och sen fixade mig. Därefter fick ville min son ut på gården då han såg att kompisar var ute. Men jag sa nej då klockan var 21 på kvällen. Men han bytte om och stack ut ändå. Jag känner att jag börjar få hatkärlek till min son. Det känns inte alls bra och det känns väldigt jobbigt. Jag har känt det väldigt mycket denna veckan. Att jag känner så är för att jag är så trött på allt. För det kvittar vad jag gör för min son så är han aldrig nöjd. Han är fruktansvärt nonchalant och skriker och beter sig så fort han inte får som han vill. Jag känner att jag knappt vågar ha med honom ut i affären längre då jag vet att han ställer till med en scen om han inte får som han vill. Han har till och med hotat mig och sagt att vänta du bara tills vi kommer hem skall du få se vad som händer. Även om det inte har hänt något så är det hoten som inte är okej. Ja, jag tappar såklart mitt bemötande mot honom som jag skall tänka på hur jag skall bemötta honom. Jag känner att han har ingen respekt alls för mig längre. Det känns verkligen inte bra. Ja han är ett Npf-barn. Han har en diagnos. Men man kan inte skylla allt på det även om min son inte har något konsekvens tänk alls överhuvudtaget. Jag är trött så fruktansvärt trött. Jag känner att jag verkligen inte orkar mer snart. För jag ser inget ljus i mörkret....tvärtom... tyvärr. 

Kommentera inlägget här :